När man står där och sliter med huset och känner hur varje millimeter av kroppen värker så blir man nästan sugen på att klämma i sig ett gäng piller så man blir stor och stark och orkar mer. Hur mycket fysiskt arbete jag än gör så får jag inga muskler. Nada! Niks! Och än en gång har jag fått det konstaterat: Jag är immun mot muskler.
Förra fredagen åkte jag in till Bryssel efter jobbet och träffade Soumi Sanna. Vi skvallrade över en drink på Café Central innan jag stressade vidare hem till Sidney och arbete. Denna härliga fredagskväll förvandlades till ett slitsamt helvete. Sidney hade tagit på sig ett galet jobb som bestod av att bygga 20 fläktar till en catwalk i Paris. Spännande och kul - om det inte vore så att han bara hade 48 timmar på sig!! Som tur var kom Cekes och Annelies till vår räddning och vi fyra arbetade oss igenom hela natten till klockan nio på morgonen. Med vin och kedjerökning och hög musik slet vi som djur med att bygga, måla, skruva och montera. En galen natt med otrolig stressnivå, men som också var så enormt rolig. Fast jag är glad om vi aldrig gör om det igen...



På lördagen (det som var kvar av dagen) började vi riva taket tillsammans med några vänner. Och i söndags jobbade vi igen i stort sett hela dagen denna gången med hjälp av svärföräldrarna. Denna djävulska helg resulterade i mitt livs värsta träningsvärk! Hela kroppen värkte, men värst var det med högerarmen. Den värkte så mycket att om jag hade kunnat så hade jag valt att amputera den. Att bara lyfta den var näst intill omöjligt. Först idag känns det ok i kroppen.



Till råga på allt så var vi också hundvakt den helgen. Charlie och Sita busade på hela helgen och när bulldoggen i måndags åkte hem blev Sita deprimerad. Man kanske skulle skaffa sig en hund till...
eller åtminstone en katt...
När man jobbar som vi gör är det lätt att man "glömmer" att städa. Fast för att få såna här fina spindelsnätsdekorationer måste man nog glömma bort det bra mycket längre än en vecka eller två. Oops.
På sena kvällar är det sömnkollaps som gäller. Sita får egentligen inte ligga i soffan, men här har hon försiktigt smygit sig upp och lagt sig tätt intill och då kan man ju inte köra ner henne. Måh!


I veckan har jag gjort kart tavlorna för morgondagens vernissage
och jag bestämde mig tillslut för dessa fyra.

Avslutningsvis, våra söta trädgårdsprylar. Svärmors inköp - som faktiskt passar in förvånansvärt bra i vår hippieträdgård.
:) Dagens Yeay: Allt är fixat för morgondagens vernissage!
:( Dagens Näj: Kalla helvetes väder! Vart kommer du ifrån?!