För ett par helger sen var det festival i stan. För fjärde året i rad besökte jag (och 76 000 andra) underbara Couleur Café! I år hade jag tredagarsbiljett vilket var fanstastiskt kul! Men också fantastiskt påfrestande. 35 grader och sol, blaskig öl och sena nätter. Det tog en vecka att återhämta mig. Men GOSH va det va värt det!
Jag såg en hel del band, vissa bättre än andra. Bland annat blev jag positivt överraskad av den franska hiphop-bruden Diam's och det tyska sinnesjuka balkanbandet Shantel och Bucovina Club Orkestar. Anarkistiska punkbandet Ska-P (bilden) var galna och provocerande och roliga. Vidare var det congolesiska bandet Staff Benda Bilili, vari alla är fysiskt handikappade och har överlevt ett tufft liv på Kinshasas gator, otroligt imponerande med deras starka karisma och positiva energi. Söta Nneka och belgiens egna talang Lady Linn gjorde också bra spelningar. Årets miss var Snoop Dog... Eftersom vi inte såg honom. Jag och Annelies bestämde oss för att åka hem 10 minuter innan han kom upp på scen för att "slippa trafiken". Det kändes helt rätt vid tidpunkten, men nu i efterhand känns det lite knäppt att vi inte stannade kvar.
En av årets höjdpunkter var helt klart konserten av gitarrgudarna Rodrigo y Gabriela. Helt underbart galen musik av flamenco, rock och folkmusik. Som dom kan spela - det är nog det mest fascinerande konsert jag någonsin sett. Jag var förstummad och hade gåshud genom hela spelningen.
Vilken energi! Vilken rytm, vilken känsla, vilken stämning!
Nu kommer vi till det viktigaste inslaget på festivalen. DAMIAN MARLEY OCH NAS! Detta är anledningen varför jag redan i mars köpte tredagarsbiljett, eftersom jag inte visste vilken dag de skulle spela och var rädd att biljetterna kanske skulle ta slut (vilket det också gjorde 2 veckor start).
Har egentligen aldrig varit speciellt imponerad av denna rapartist... men det ändrades med denna spelning. Han var full av energi och gav verkligen allt.
Fatta att denna man gick runt på scen och vevade med den här stora flaggan genom he-la spelningen. Alltså över en och en halvtimma. Utan avbrott! Jag har varit på Damian konsert förr och då var det samma sak. Sjukt. Galet. Imponerande.
Och här har vi honom. Min Gud. Världens bästa röst. Damian "Jr Gong" Marley.
Inte så jättelånga dreads eller..?
Damian och Nas spelade på söndagskvällen och festivalen kunde inte ha avslutats bättre. Att se en av mina största idoler, en varm sommarkväll i solnedgången. För att verkligen fatta hur bra det här är måste du köpa deras album Distant Relatives. Det finns inte en enda dålig låt. De har fan kommit upp med en ny musikgenre. För det är varken reggae, dancehall eller hiphop. Det är en skön mix med influenser i afrikansk folkmusik. Texterna är grymt poetiska, och har ett starkt budskap rakt igenom. Boosta upp stämningen med As we enter och Count your blessings. Berörs av Tribal wars och Leaders. Och gråt till Patience - vilket för mig typ är världens bästa låt.
Grymt lyckad festival. Längtar redan till nästa år.
:) Dagens Yeay: Haft en undrabar dag. Vi har myst och jobbat i trädgården. Har bland annat ansat vinrankorna ordentligt så nu kommer skörden bli ännu bättre. Har plockat hallon och kelat med åsnorna. Vi har pysslat i trädgårdslandet och slappat i hängmattan tillsammans. Sen gjorde jag världens godaste köttfärsrulle (Sidneys kommentar när han kollade på tallriken: "...but. What the hell is this?" You stuffed an omelett with minced meat? ) Fast han gillade det skarpt.
:( Dagens Näj: Var hemma hos svärmor igår. Klättrade i körsbärsträdet och fyllde en hel hink. Och givetgivetgivetvis glömde jag hinken där. I need my körsbär nu!
