Milla

Barn växer fort. När Vincent och Emilies lilla bébé var ett pyttesnyttelitet knyte passade jag därför på att föreviga henne lilla på bild.

Emilie är en mycket bra mor. En sådan som får en att fundera på om man ändå inte skulle ta och skaffa en sån där, liksom. Hon är lugn och behärskad och "normal". Hon är inte besatt av blöj-kräk-och-sömnbrist-prat, men är samtidigt mycket mån om sin lilla plutt och ger henne massor av omtänksamhet och kärlek.

Pappa Vincent förevigar ett blöjbyte

Häromdagen fick jag detta kort i brevlådan. Det är Millas tackkort som jag själv har skapat. De skickade ut 150 kort till familj, vänner och bekanta. Detta landet är helt galet! Familjevärderingarna är så sjukt höga här. Alla grattar alla och alla ska vara involverade i allt. De måste alltså tacka 150 personer, eller rättare sagt 150 hushåll med x antal personer, för gåvor och blommor och lyckönskningar. Jag börjar lätt förstå vad Emilie menade med att det var lite hektiskt där i början med alla besök. Fast det klart, 150 gåvor kanske inte är så fel det heller...

Barn växer som sagt var fort. Denna bild tog jag i Frankrike förra helgen. Milla är helt underbar. Hon ler och skrattar jämt. Och sover hela nätterna. Och skriker nästan inte alls. Om jag ska ha unge så ska jag minsann beställa en precis likadan som Milla.

:) Dagens Yeay: Har skaffat hemtelefon! Så nu mina kära vänner där hemma i Sverige, om ni bara mailar eller sms'ar ert hemtelefonnummer så kan jag slå er en pling. Det är nämligen alldeles alldeles gjatis för min del. Wih! Och Jullan, det gäller även Norway, så give me ya numba, ok?!

:( Dagens Näj: Har en längre tid irriterat mig på att jag inte får köksgolvhelvetet riktigt rent. Köpte ny golvrengöring igår och fick för mig att jag skulle prova det direkt efter jobbet. Fortfarande iförd kostym. Stod där på alla fyra och skrubbade med en borste. Svettigt var det, och kläderna klistrade sig fast vid kroppen. Så plötsligt när jag böjde mig ner för nya tag sa det RrrrrATCcccH! Mina underbara brallor, som jag köpte för över 10 år sen (!) av världens bästa kvalité, sprack i hela rumpsömmen! Jag vet inte vilket som är värst - att jag måste slänga mina favvisbyxor, eller det faktum att min rumpa spräckte dem. En rolig syn på tecknad film, men i verkligheten känns det djupt ångestladdat! Dags för att ta tag i det där med motionen eller? Och jag som tyckte jag var så duktig som börjar cykla 10 km om dan (till och från tåget). Kan jag skylla på mina nya rumpmuskler istället?

Ardent - France 2010

I förra veckan flög jag och Sidney ner till Genève, och därifrån vidare med vänner till deras alpstuga nere i Ardent, Frankrike för en välförtjänad minisemester.

Vi gjorde många promenader i den helt underbara naturen!

Vädret var strålande, men vattnet givetvis iskallt. Detta hindrade i och för sig inte stålmännen Vincent och Sidney från att ta sig ett dopp i vattenfallet.

Själv nöjde jag mig med att plaska runt med uppkavlade byxben. Sekunderna innan denna bild togs höll jag på att halka på en sten och falla i ordentligt.

Efter att ha tjataj och tjatat och tjatat gav de med sig att åka lift. Även om jag har en obekväm och olustig höjdskräck i kombination med maskin/stål/liftskräck så kände jag att detta tillfälle måste tas vara på. Jag menar, hur ofta har man möjlighet att uppleva en sådan natur?! Och det var helt fantastiskt!

Kanske svårt att se men på denna bild kryllar det av kossor! Dom går eller rättare sagt klättrar runt fritt på bergssluttningarna. Högt upp också! Ascoola kor!

Mys!

Så satt vi uppe på en topp och beskådade utsikten
precis på gränsen mellan Frankrike och Schweiz.

Vilka vyer. Snöklädda toppar i bakgrunden, promenad/cykelstigar i förgrund. Jag avgudar dessa landskap, så länge jag slipper befinna mig där när det är kallt och snöigt och j*vligt.

Jag och Emilie njöt av vädret och naturen, och av svedda näsor framåt kvällen. Det är lätt att underskatta solens effekt när man sitter högt uppe i det blå i den friska luften.

Vi besökte en litet turiststråk efter en lång vandring en eftermiddag. Så jäkla häftigt att getter går runt helt fritt bland folket.

Överallt pyntades husen med blommor i överflöd.

Kände mig lite som Maria von Trapp när vi liksom blev ett med naturen på våra vandringar. Korna betade som sagt vilt överallt, och deras bjällror klinkade på i takt till ett och annat mu.

Och Sidney ska ju givetvis alltid vara värst.
Här har han lyckats tämja en ko...

En morgon begav jag mig ut på en solo-vandring, som tog mig till flera vattenfall och slutligen till en vacker liten sjö.

Under tiden stack grabbarna grus ut på egna äventyr, det vill säga äventyrscykling (även kallad suicidalcykling). De åkte liftarna upp till topparna och slängde sig ut och ner för stigar och backar eller varför inte bara rakt ut i terrängen?

På kvällarna var det mystid med bastu och jaccuzzi. Ett varma bubblor, ett glas rött och flodens brus i bakgrunden. Mycket bättre än så kan det inte bli. Killarna passade upp med påfyllning och appetizers.

Även pojkarna fick sin kvalitetstid.

Slutligen ännu en naturbild. Min alldeles egna levande förlovningsring.
Is this a sign, ya think?

:) Dagens Yeay: Borta bra men hemma bäst. Det är skönt att komma hem efter en semester och känna sig utvilad och nöjd. Och att få träffa min lilla bäbis Sita igen.
:( Dagens Näj: Vi körde bil hem i natt. Det tog oss 10 timmar. Hata att åka bil! Nästa gång flyger vi både dit och hem. Det tjänar vi både tid och pengar på.

A touch of Hällevik

Det var som sagt en hel del båtåkandes i sommar.
I vår lilla vik tog jag bilderna ovan.

Hälleviks lilla samhälle sett från vattnet. Och mitt framför den vita lite större byggnaden (lite till höger i bilden) har vi båtplatsen till den lilla båten.

Hälleviks centrala hamn.

Båthamnen där den större båten ligger.

Hälleviks laxrökeri i solnedgången. Tänk att jag jobbade där ett tag för hundra år sen... Trauma. Luktade rökt lax i flera månader efter jag slutade.

Sandviken

Vassabacken

Hälleviks strand

Och så här ser Hälleviksstranden ut tagen från båten.

Slutligen lite hur gör djur. Denna svanfamilj har bott i Hällevik i all evighet.

Och dessa rådjur kom trippande förbi huset en kväll när jag satt ute och läste bok. Jag blev sjukt exhalterad över att jag fick dem på bild, även om kvalitén inte är den bästa. Hallå, mitt inne bland husen! Wow!

Sen flög vi hem. Och rastlösa Sidney tog - och jag ljuger inte - 100 bilder från sitt fönster när jag sov... Han får nöja sig med att en random representeras här.

:) Dagens Yeay: Har uppgraderat TV:n, så nu kan vi spela in program med vår digibox. YEAY! Sidney spelar in Nitro Circus och idiotsport, och jag spelar in The Dog Whisperer och idiotkomediserier. Nu är bara frågan - när ska vi någonsin få tid till att kolla på 375 timmar inspelat material?!?!

:( Dagens Näj: Vågade inte gå vanliga rundan med Sita idag. I fredags blev vi nämligen jagade av en fläskig rottweiler som slet sig ut från sin gård. Förbannade nyinflyttade idiot som inte säkrat staketet! Skällde ut ägaren efter noter, men vågar inte lita på att hon ska ta hand om det som hon lovade ("hunden är ju normalt sett inte aggressiv") så nu måste jag i fortsättningen ta en annan längre runda för att slippa stöta på denna beast igen. Och den rundan tar över en timme. Hur som helst, jag tackar gud för att Sita är världens tuffaste och lojalaste hund som utan en sekunds tvekan gick till motattack. Som tur var fick rottweilern inte tag på mig, och inte skadade den Sita heller. Det var snarare tvärtom. Jag älskar min hund. Alldeles fantastiskt mycket!

Svenne bildbomb!

Så har man återigen tillbringat några semesterveckor i Hällevik.
Home sweet home!

Redan kvällen jag anlände presenterades första överraskningen. Det visade sig att de gamla päronen hade köpt en mysig båt vilket de lyckats hålla hemligt i flera veckor. Här står den stolta ägaren. Kolla in tischan: "Jag är Listerist".

Så det blev några turer på vattnet. Pappa kör och mamma är sjösjuk co-pilot.

Syrran med familj fick också följa med :)

Inte nog med det. Mor och far har även en båt modellen mindre, som jag och Sidney var ute och fiskade i några gånger. Sidney var helt euforisk när han körde. Han tyckte det var jättekul! För kul. Men efter mycket om och med fick även jag köra. En liten stund. Ok?!

På tal om nya båtar, Stefan har skaffat sig en liten jolle!

Och på tal om min kära bror Stefan, han har även skaffat sig ett nytt jobb. Eller än bättre - han har startat eget! Numera äger han Karlshamns glasmästeri, och där var vi givetvis och hälsade på.

Linda ville också skryta om nåt så här är hennes nya bil! Även kallad jordgubben. :)

Och på tal om syrran, här är hela fina familjen. Kan ni sluta växa upp nu barn!? Jag hinner inte med!!

Givetvis besökte vi Nogersunds hamnfest där Ellen och Milla tillsammans med kompisen Alicia uppträdde till Michael Jacksons låt Blame it on the boggie.

Min kära vän Linda Lakritstroll kom och hälsade på, tillsammans med Janos och deras kärleksbarn Smilla. Underbart söta sockertopp!

En annan kväll satt vi nere och mös i goda vänners sällskap nere vid stranden.

För första gången någonsin hälsade svärpäronen på! Svärmor fick äntligen praktisera sin svenska som hon nu studerat i två år. Och Johny fick sin första semester på åtta år!

Tillsammans tog vi en tripp upp på Stibyberget för att beskåda den vackra vyn.

Svärfar saknade sina kor, så den här husväggen fick fungera som substitut och tröst.

Ett annat roligt event var väl då jag, Milla, Ellen och fammo tatuerade oss. Det må vara gnuggtattos, men visst är det sjukt imponerande att fammo som är 80 bast kan bjuda på sig själv!

Annars var det en hel del glassätande. På glassbåten i Sölvesborg betyder detta 3 kulor! Och det galnaste är att Ellen orkade få ner hela också!

Och som det badades! Temperaturen låg mellan 19-23. Här ser vi Johan i sportgrenen Kast med litet barn.

Här sitter mor på bryggan, och pappa, syrran, jag och Johan skymtar i solglasögonen.

Milla myser i sanden.

Och så här kan det se ut när man kastar iväg sin förlovningsring i havet. Med sandbotten. Vem ägaren är vet vi inte, men halva Hällevik engagerade sig i sökandet. Och vad vi vet så ligger den kvar där än.

Sara kusin hälsade på med sina söner Elis och Isak.

Liksom vältrimmade Lasse (Annikas man), faster Annika,
häftiga farmor och fina mamma.

Vi gick ju givetvis också och såg MAIF spela i Allsvenskan!

Fast annars var det mycket slapperi-slappera. Mysa, vila, sova. DET är semester!

Sidney försökte även slå rekord i intimitet med aggressiv hansvan. Gick ganska bra faktiskt.

En av höjdpunkterna var givetvis den efterlängtade kusinträffen.
Här poserar vi alla kusiner (på mammas sida).

Och här är vi samlade med respektive och barn. Det var en helt fantastisk kväll med mycket skratt, minnen, historier, musik och sång. Detta måste vi göra om! Så fort vi lyckats återhämta oss från denna pärs, vill säga! :)

:) Dagens Yeay: En gammal vän från grundskolan kom av ren slump upp och hälsade på ambassaden i förra veckan. I dag lunchade vi tillsammans, och det kändes jättebra att träffa en god själ från det förflutna. Ja, tänk va världen är liten!

:( Dagens Näj: Folk som är lama i rulltrappan påväg till jobbet! Om man är för j*vla lat för att gå i rulltrappan så kan man stå till höger. Vänsterled är till för oss som har brått. SÅ UNDAN OCH VÄCK!