Sveriges nationaldag och Euroferia

Den svenska nationaldagen firades även här i Belgien och vi gjorde som många andra svenskar och vallfärdade till parken Bois de la Cambre. Den svenska kören sjöng sånger och prästen höll tal. Det såldes korv med bröd och Norrlands Guld. Stämningen var på topp trots det tråkiga vädret.

Den svenska folkdräkten passar både stora och små.

Och på tal om små, här är lilla solstrålen Hanna
och i bakgrunden sitter mamma Karin.

Senare på kvällen begav vi oss till den spanska festivalen Euroferia och inte var det fel på stämingen där heller! Vi åt paella och drack drinkar, såg på hästuppvisning och flamencodans.

Söta flickor slängde imponerande på sina kitchiga flamencoklänningar.

Helt klart kvällen sötaste festivalbesökare!

Även Emma rörde på de lurviga!

Och slutligen en fantastiskt misslyckad bild! Det skulle se sådär kul ut att de höll en varsen boll av det vackra monumentet Atomium. Jag skyller den bristande kommunicationen mellan mig och mina modeller på den höga musiken och de starka mojitosarna.

:) Dagens Yeay: All underbar flamencomusik! Flinka fingrar på gitarren och det underbara hektiska klappandet. Me gusta mucho!

:( Dagens Näj: Vi råkade parkera bilen lite sådär halvbra utanför festivalområdet, vilket resulterade i en parkeringsböter på vindrutan.

Thomas och Audreys bröllop

I lördags var vi på Thomas och Audreys fantastiska bröllop i Grammont. Festen tog plats i ett magnifikt komplex uppe på ett berg med utsikt över hela den flamländska landsbygden.

Här står den vackra bruden Audrey. Vigselcermonin tog plats utomhus, ledd av en helskön svart präst. Alla satt uppradade på stolar à la amerikanskt bröllop medan paret gav sina löften till tonerna av Leonard Cohens Hallelujah. Den magiska stämningen fick till och med mig att ifrågasätta min nedvärderande syn på äktenskapet. Det kanske inte är så dumt det här med äktenskapet ändå?

Det är inte varje dag vi bönder klär upp oss,
så detta kan väl kallas en äkta kodak moment!

Sidney och Ludo Soprano

Efter vigselakten bjöds det på skumpa och apetizers i mängder ute i solen, innan det var dags för alla 80 personer att ta plats vid de vackert dekorerade borden.

Här är en av de fem rätterna som serverades. Den ena matsuccén efter den andra. Jag var i sjunde himlen så att säga.

Saras portugisiska rötter lyser klart igenom på denna bild.

Och Emilie var lika vacker hon.

Uppenbarligen blev jag inte mätt på all denna mumsiga mat, utan här försöker jag äta upp min egen lilla köttbulle. Och visst ser det himla romantiskt ut när Sidney sitter där med kniven i högsta hugg?!

:) Dagens Yeay: Idag klippte jag mig (ordentligt!) hos min kära frisör David. Tyst och sur var han som vanligt, men klippa kanonbra det kan han! Och inte kostar det mycket heller! Dank u well!
:( Dagens Näj: Varmvattenberedaren har pajat i det gamla huset. Även om vi bor i det nya så lagar vi fortfarande mat i skruttladan. Utan varmvatten blir den förbannade disken - om än möjligt - ännu mer ångestladdad.

Sverige invaderar!

En tidig onsdagsmorgon tryckte in sig åtta personer ur familjen Johansson in i en silvrig minibuss och styrde kosan söderut. 17 timmar senare anlände de till Pontembeek 18 i Belgien för att fira mitt inträde i kärringåldern!

Vi startade upp festligheterna i sann Johansson-anda: MED MAT!
Vi grillade och myste ute i den flitigt dekorerade trädgården.

Morgonen därpå begav vi oss till den fantastiska djurparken Paradisio!

Här står hela apfamiljen upradade!

3 små underbara änglar: syskonbarnen Ellen, Isabell och Emilia.

Förra gången vi besökte parken tog jag femtioelva bilder på alla möjliga sorters djur. Denna gången ligger fokusen på Johansson-släktet.
En förvisso ganska intressant art, den med...

Pappa flashar med sina nya glasögon, och på någon vänster så har jag lyckats få med flertalet ur familjen i reflektionerna.

En kväll var vi hembjudna till svärpäronen. Inte helt förvånande så bjöds det på stort kalas och vi hade en helt fantastisk kväll tillsammans! Det gick så pass bra att svärpäronen nu har lovat att åka till Hällevik på semester nästa år! Liksom lovade min familj (inklusive min flygrädda syster Linda) att de ska komma ner nästa år igen.

Och såklart så var vi ju bara tvungna att ta en titt på koss-era i ladan!

Sen blev det tårta på terassen!
Hemlagade cheesecakes med jordgubb och annanas.

På fredagen tog vi tåget in till Bryssel. Så här kul är det att åka tåg i Belgien! (Vi - stimmiga? Va?!)

Grand Place - ett måste för turisten. Och för oss andra också för den delen. Detta underbara torg är alltid lika imponerande.

Grabbarna grus parkerade sig vid Saint Gery där de utforskade ölparadisets djungel, medan vi brudar powershoppade på Rue Neuve.

Ungarna tog fönstershoppingen på fullaste allvar.

Och pappa hittade sin plats, han också.

Tillslut gjorde barnens spring i benen syrran nipprig! Nya väskans rem fick fungera som sele åt busfröet Ellen.

Och så här glada var familjen när storstadsbesöket var över. Bryssel är vackert, men hektiskt och stort. Tacka vet ja landet och koss-era!

Förutom alla underbara aktiviteter vi sysselsatte oss med denna helg, så låg fokusen på att äta. Som vanligt. Här gjorde vi jordgubbsspett med smält choklad. Nu officiellt världens godaste efterrätt.

Sita skötte sig helt exemplariskt med barnen. Jag var tidigare orolig att hon skulle busa för mycket med dem eller hoppa på dem så att de ramlade omkull. Men nej då, hon var helt fantastisk. Hon höll sig vid dem hela tiden och kunde inte få nog av deras lekar och kelande händer. Denna bild är ett bra bevis på detta. När Sita tycker något är obekvämt (som å man tvättar henne eller bär henne) så fäller hon ner öronen. Ungarna blåste såpbubblor på henne och fastän hon inte gillar det så ligger hon snällt kvar mitt ibland dem.

En gotlands blå möter en trupp belgiska motsvarigheter.

Trots ett hektiskt schema så hade vi tid att bara vara också.

Ungarna passade på att ta ett välförtjänat bad i badkaret.

På fredagskvällen satt vi och myste runt lägerelden i trädgården.

Vi tände till och med ljus i vårt lill kapell vid grinden.

Hela långhelgen var helt fantastisk. Vi hade tur med vädret och alla var glada och nöjda. Vi hann med så mycket och vi upplevde mer tillsammans än jag hade vågat hoppas på. Så mycket glädje och så mycket känslor.

Jag saknar min familj så otroligt mycket när de inte är här. Men man kan inte gräva ner sig i sorg och saknad, utan man måste ta vara på den tid man får ha tillsammans istället. I en utopi hade vi alla bott nära nära, men mitt öde ville annorlunda. Därför måste man ta till vara på de underbara tillfällen som ges. Jag kommer aldrig att glömma denna underbara helg. Jag är så tacksam att ni kom! Tack och lov så behöver vi dock inte vänta ett helt år tills vi ses igen. Snart kommer jag ju hem på semester! Passa på att vila upp er familjen Johansson, snart är det dags för nästa pärs!

:) Dagens Yeay: Svärpäronen är på minisemester i Luxembourg över helgen, så jag och Sid arbetade för svärfars räkning. Vi körde runt hela morgonen och levererade frites till olika frityrer. Detta låter kanske inte som ett yeay, men vi hade skitkul! Vi har en märklig passion för det här med att åka bil tillsammans.

:( Dagens Näj: Tvättade sjuttiotusen tvättar tvätt hos svärmor! Och givetvis givetvis givetvis så råkade jag krympa min nya fina tröja i torktumlefan. Varför krymper plagg alltid på längden, och aldrig på bredden?!?!

Smiling since 1979 - Lotta goes twentyten

Ja må jag leva! I fredags firade jag min 30-årsdag tillsammans med 35 nära vänner här hemma i det nya huset. Trots den mäkta ångesten över att ta farväl till 20-plus-stämplen, så måste jag säga att det var den roligaste festen jag någonsin haft!!

Det dukades upp för buffé i det nya köket. Välkomstdrinken, som Sidney spetsade med galet mycket alkohol, var väldigt uppskattad...

Så startade vi med canapés som bestod av räkost på minitoast, vitlök på minitoast samt grovt bröd med rödbetssallad och köttbulle. Till min stora glädje visade det sig vara mycket uppskattat hos belgarna.

Jag fick helt fantastiska presenter av mina vänner! Allt från presentkort på IKEA, skumpa och spa-kit, till fina smycken, paninimaskin och biljett till sommarens Couleur café!!

Av Pieter fick jag en orkidé med detta lilla egengjorda kort.

Sidneys mamma - den fantastiska konstnär hon är - gav mig denna häftiga träfigur, utsmyckat med eget blomsterarrangemang.

Hon hade även skapat ett eget grattis-kort.
Det är så man tappar andan över hennes kreativitet.

Delar ur Oetingen crew plus en Sandra,
vid det uppdukade långbordet i matsalen.

Sen försökte männen tända eld på HELA grillen...

I sista sekund investerade vi i ett supernice partytält. Det duggade nämligen under dagen, men vid åttasnåret skingrade sig molnen och vi hade flyt som vanligt.

För många kockar, eller vad är det man säger?

Sen åts det...

... både inne och ute.

Och byrackorna höll ihop ute vid vår lägerhörna.

Och givetvis så smälldes det upp en gigantisk lägereld som fick både stenarna runt eldstaden att spricka och flaskor att smälta.

Jag hade förberett en massa skivor för kvällen och de höll jag ett järngrepp runt, tills typ klockan 02. Då kom min diplomatiska (läs salongsberusade) sida fram och jag tillät Sidney leka lite han med.

Dagen efter smyckade snälla Emma (efter att ha städat järnet!) långbordet med alla vackra buketter jag fått. Hur visste alla att orange är min favoritfärg på blommor?

Mina gäster bestod alltså av tre gäng belgare och två fina svenskor. Emma och Sandra sov över, och dagen efter lånade jag ut mina hetaste lantkläder för en promenad med Sita.

Emma övade körsång med kossorna ute på fältet

Efter alla festligheter som denna underbara helg bestod av förtjänade vi trots allt lite avkoppling. Det tar på krafterna att ha roligt. Skumpa, bad och spaprodukter. Kan det bli bättre?

Jag ÄLSKAR att fylla år! Även när jag blir så GAMMAL som tjugotio!

:) Dagens Yeay: För att vara måndag så har den varit ovanligt smärtfri. Tipptopp humör hela dagen!

:( Dagens Näj: Sidney belv åter igen vittne till en tragisk trafikolycka, som gjorde honom illa berörd. Folk kör som idioter i stan...