Tack gode gud för att jag är jag!

Handen läker fort! Imorgon är det meningen att jag ska till min doktor för ta bort stygnen. Min doktor heter - och detta är helt sant - Dr Luc van Ongeval. Ongeval betyder olycka på flamländska. Min doktor heter alltså Doktorn från olyckan. Hysteriskt roligt, tycker jag!

I fredags åkte jag med på ett cateringuppdrag för att tjäna in lite extra cash. En rikemansknös firade sin 40-årsdag med nära och kära i en herrgård i Vresse-sur-Semois som ligger i Ardennes i södra Belgien. Jag och Pieter - bästa teamet - stod för matservicen. Jag var orolig att handen inte skulle vara bra nog men det gick trots allt. Kamoufleringsplåster ersatte bandage och stressen ersatte värken. Gästerna bestod bland annat av det stora nationella bandet Clousseau, en programledare från Florida, en privatpilot som nästa år ska flyga kändisar från och till ett lyxhotell i Lappland och diverse brats och deras ingifta snyltare. Vidare tillkommer råttliknande hundar och krypande barn som självklart tillbringade 90% av tiden i köket runt våra ben. Jag är alldeles för trött för att återberätta helgens bravader så jag nöjer mig med att sammanfatta det med följande kommentarer:

• För att komma till Ardennes körde vi en bit genom Luxembourg så nu kan jag lägga till yttergligare ett land på min lista!
• Att spendera tid med arroganta rikemansbrats får mig att uppskatta min egen tillvaro så otroligt mycket. Jag är så tacksam för den jag är och för vad jag har. Det må vara lite men det är åtminstone äkta! Jag tror inte man kan vara lycklig utan att först ha misslyckats. Hur ska man annars veta hur det känns? Ingenting blir speciellt eftersom lyx blir vardag. Visst, jag samtalade med flertalet av dem och visst var vissa trevliga, men samtliga var (i olika grader) självupptagna, fåfängda och bortskämda.
• Jag har slagit mitt arbetsrekord som tidigare var 24 timmar på två dagar Nu jobbade jag 40 timmar på dryga två dygn!
• Gräslök är ett underskattat dekorationsattribut.
• Absolutister är idioter. Man behöver verkligen inte dricka sig redlös (de är lika idiotiska som nykteristerna) men människor som helt och hållet avstår från alkohol har ofta något fel i huvet. "Chefen" för helgens tillställningar visade sig vara ett praktexempel på detta. Det var inte förrän någon av hans vänner lurade på honom en joint under den sena lördagsnatten som han blev lite medmänsklig.
• Laurent Perrier's Champagne brut rosé - som jag tidigare varit så skeptisk mot - smakar otroligt gott! Och slår till i huvudet direkt!
• Varken jag eller Pieter har lokalsinne vilket vi konstaterade efter att ha lämnat herrgården och kört en halvtimma för att sedan upptäcka att vi passerade gården IGEN!
• Om man kör från franska staden Givet via Beauraing i Belgien till Wellin i Luxembourg har man avklarat tre länder på under en halvtimma.

Mitt och Pieters rum i herrgården

Herrgården var vacker (vilket man också förväntar sig när det kostar närmare 70.000 spänn att hyra för en långweekend!) och hade både en egen minipark och minispa. Jordnära och funktionellt inrett.

Naturmaterial och ljusa, öppna ytor.

:) Dagens Yeay: Att komma hem till min Sidney som jag saknat otroligt mycket denna helg. Att veta att jag tjänat in en halv månadslön på två och en halv dag. Att jag ska åka hem till Sverige imorgon! Att mina inlämningsuppgifter för den närmaste veckan är klara!

:( Dagens Näj: Átt tröttheten efter helgen gör mig otroligt trögtänkt. Att jag har tappat bort min kalender, där jag har all information - deadlines, planer, koder, födelsedagar!!! Att behöva lämna Sidney och Sita imorgon igen och att jag inte får se dem på en vecka.