Snart blir vi varma!

Vanligtvis lyckas vi hålla humöret uppe och kämpar på med vårt husbyggandes. Det måste vi annars hade vi aldrig klarat av att leva detta tuffa liv. Sidney jobbar dagtid inom film och jag i affären eller med tidningen. Efter att ha ätit middag ihop på kvällen går han ut till huset och jobbar medan jag drunknar i studier. Så ser det oftast ut måndag till torsdag. Under helgen ska allt hända och vi flyger runt mellan affärer för att köpa material eller bygger tillsammans på huset. Emellanåt drar jag in till datorn för att plugga ett par timmar. Så ser livet ut och vi kämpar vidare. Samtidigt bor vi i ett skithus till lada. Den knappa isoleringen gör att den lilla värme vi lyckas få upp med kaminen sipprar ut lika fort som vatten genom en sil. Ladan har minimalt små fönster så vi har knappt nått naturligt ljus. Denna lada byggde Sidney om till ett spartanskt och provisoriskt boende tills det riktiga huset är klart. Det är grundat med billigt material som då och då resulterar i släppta kanter, bubbliga golv och sprickor i väggarna. Vi klättrar upp för en stege för att komma till sovrummet och vi somnar huttrandes tillsammans, tätt omslingrandes för att skapa så mycket värme som möjligt. Varje morgon är min första tanke: Jag hatar detta hus. Varje kväll passerar samma tanke i mitt huvud. Ändå biter vi ihop och försöker se framåt, försöker intala oss att snart är vi klara. För varje sten som läggs kommer vi ett steg närmare. För varje cent material vi köper så kommer vi närmare vårt mål. Vi försöker se det positiva i det tillfälliga eländet. Men så ibland så tar det stopp.

Det räcker med en liten kritisk kommentar från någon man tycker mycket om eller det faktum att man inser att man inte har råd med att köpa den där färska apelsinjuicen denna vecka. Eller att man vaknar upp iskall en lördagsmorgon och kliver i sina arbetskläder och går ut för att möta synen av en full karusell av 20 arbetare som bygger på grannhuset. De nya grannarna, ett doktorspar i 40-årsåldern, har tydligen rånat en bank för de smäller pengar till höger och vänster. Och givetvis har de stora familjer som kommer och hjälper till jämt och ständigt. Då står vi där, jag och Sidney. Ensamma. Handfallna. Uppgivna. Då. Känns. Allt. Förjävligt.

Vi är en oturlig kombination jag och Sidney. Han är ensamt barn så vi har inga syskon att be hjälp av. Hans föräldrar är arbetsnarkomaner och har fullt upp med sitt eget företag att de verkligen inte kan hjälpa till. Jag är en utlänning vars familj bor långt borta. Så här står vi ensamma. Fyra händer. Det är kanske inte så jävla konstigt att det tar tid och kraft... Ibland avundas jag mina vänner vars föräldrar och styvföräldrar och syskon och ingifta och fan och hans moster hjälper till he-la tiden. Och då kan jag tycka så otroligt synd om oss två. Sidney ser grannarnas flygande framåtmarsch som ett hån. Ett stort fett hånflin stirrar oss i ansiktet varje gång vi öppnar ytterdörren.

I denna blog har jag oftast en munter ton, full med hopp och positivitet. Och så måste den förbli. Annars bryter jag nog ihop. Det gäller att bara hålla ut lite, lite till. Snart är vi där! Snart flyttar vi in! Snart blir vi varma! Med detta långa inlägg vill jag bara förklara att även om jag lyfter fram allt det roliga och härliga med vårat liv (och av sånt har vi - tack och lov - trots allt i överflöd) så är vi inte mer än människor. Vi har det också tufft emellanåt. Vi är inga supermänniskor. Så om jag ibland beter mig konstigt eller törstar efter förståelse och stöd så är det därför: En bil kan inte köra utan bensin. Typ.

Nu över till något annat. Den senaste tiden har varit full av födelsedagar!

• Min syster har blivit tjugotolv och hon är värd att firas! Min jätteduktiga storasyster har precis klarat av att läsa upp Svenska B på komvux (till VG!) vid sidan av hennes heltidsarbete och alla sysslor som tvåbarnsmamma. Jag är jättestolt över dig! DU är bäst!
  
• Sidneys farmor har fyllt 90! Och det firades med ett stort kalas för 60 personer. Och för första gången (!) blev jag introducerad till Sidneys fars släkt. Vi hann med 2 av 5 rätter innan vi åkte hem och jobbade vidare med huset. Det bästa med den middagen var att jag övervann min rädsla för de fula, grå dvärgräkorna de jämt äts här - som dessutom var utsökta!
  
• Sidneys mamma har fyllt 57, vilket vi firade med fint restaurangbesök! Det dracks en massa Champagne. Vi åt pilgrimsmusslor i basilikasås till förrätt. Jag beställde något mysiskt till huvudrätt som ingen av oss fyra visste var det var. Efteråt sa kyparen att det var en slags stor guldfisk!! Baconinlindad med citron och inlagda tomater. Mycket smarrigt, vad det än nu var.
  
• Slutligen har även Annelies från Herfelingen fyllt år. Och det firade vi med en präktig fest på den lokala stationsbaren. Och då kan det se ut så här:

Annelies blev mäkta glad för presenterna!
Hon fick svenska snapsar och ett Bitch control kit!

Traditionsenligt köper födelsedagsbarnet ett antal kuponger på baren, för 1€ stycket. Sen delas dem ut till alla som kommer för att fira och för en kupong får du antingen en öl eller ett glas vin! Priserna här nere kan man inte pruta på. Och i vanlig ordning så drack varje deltagare upp en hel månadsranson av drinkar! Av glasen att döma låg Diedrik steget före...

Jag och Björn i mysiga stationsbaren Latjes

Och så här glad var Annelies i slutet av kvällen!

Och Diedrik avslutade kvällen med ett sjuhelvetes riff!

:) Dagens Yeay: Igår kom Oetingen crew hem. Redan i Frankrike började de ringa och tjata på att ses. Så igårkväll möttes vi upp för en drink och skvaller. Annelies hade bästa kommentaren! "Im so glad Im home! I fucking hate skiing!"

:( Dagens Näj: Har skaffat mig ett pepsi-beroende. Då jag vägrar dricka kaffe och då mitt hjärta slår dubbelskag av koffeintabletter så har jag börjat dricka löjliga mängder av pepsi. Måste försöka vänja mig av med denna last...

Im in fas!

Jag tippar försiktigt runt på tå. Nervösa blicken flackar fram och tillbaka och upp och ner. För något kommer att hända. Jag känner det på mig. För just nu ligger jag i fas med alla mina måsten, och det känns för bra för att vara sant. Så här enkelt kan det inte vara, så nu förväntar jag mig att ett plan ska störta över huset eller att bokhyllan ska välta över mig.

Jag är redan klar med måndagens och onsdagens deadlines i universtitetskursen. Vi läser just nu om interkulturell kommunikation och det är så fantastiskt intressant att jag nästan inte ens kan kalla det ett måste. Det är mer underhållning... Jag har också betalat alla räkningar (trots att det sved...). Och jag har sågat en massa ved i helgen, så nu vi kan behålla den lilla värmen vi lyckas sprida i denna förbannade vintermånad. Jag börjar bli så jävla trött på kyla. Åt helvete med alla som säger att "nu är vintern snart över". Statistiskt sett är februari den kallaste månaden om året. OCH VI ÄR BARA PÅ DEN FÖRSTA DAGEN! Hela Oetingen crew har åkt på en veckas snowboardsemester (här ska man som sagt göra ALLTING tillsammans) men jag är inte avundsjuk alls. Dom får gärna ha snön för dom själva. Sidney är väl inte lika oberörd av att vi missar tillfället, men det är inget att göra åt. Bygger man hus är detta saker som måste prioriteras bort.

Annars har veckan mest gått ut på att längta. Jag längtar tills fredag för då ska jag åka till IKEA. Jag längtar tills jag ska börja på mitt nya jobb. Jag längtar tills företaget har fixat klart väggarna så att sidney kan lägga golven och vi kan flytta in i det nya huset. Jag längtar tills jag får lön (fastän det bara är 2 dagar sen jag fick den förra). Jag längtar till värmen och sol. Har förresten haft flera drömmar om Malaga på senaste tiden. Igår morse vaknade jag upp och väckte Sidney med orden: Lova att ta mig till Malaga i år... som en födelsedagspresent... Han mumlade sömndrucket ja, sånu får han stå för sitt ord! Vi hinner inte med i vår men i höst ska vi ta en liten trip till den härliga stad jag för 10 år sedan kallade hem.

Sidney började i veckan på en ny fransk film, så nu har han, vilket också innebär jag, tre tuffa månader framöver oss. Men cChing i kassan, så vi är glada ändå!

I förra veckan jobbade han med en reklamfilm om städredskapet Swiffer, då de byggde delar av ett flygplan i Vincents atelje.

Detta är en reklamfilm de gjorde för den franska banken CIC för några månader sen. Det är alltid lika kul när de dyker upp på TV. Sidney hoppandes upp ur fåtöljen, hojtandes och stimmandes och pekandes på att den väggen har minsann han byggt, det möblemanget har han satt ihop och den skådespelaren är dum i huvet.

Detta är en annan reklamfilm, kommer tyvärr inte ihåg vilken och nu hittar jag den inte längre på youtube. Men det roliga är att den spelades in utanför Mr Bengts lägenhet inne i Bryssel.

Och så här såg det ut bakom kulisserna för filmen. Alla arbetare fick hjälpas åt att skapa stormkänsla genom att testosteronstint kasta runt bråte. "Productive day, wasn't it?!"

I lördags hade Ludo inflyttningsfest i sitt nya hus! Sidney, Ludo och Vincent är som de tre musketörerna. De bygger alla egna hus och hjälper varandra i vårt och torrt. Det är en glädje för oss alla att en äntligen kan flytta in till sitt slott! (Även om halva huset fortfarande behövs byggas klart). Här sitter Sidney och Ludo på golvet surplandes Champagne.

Pat och Sidney och mer Champagne. Det blev en hel del av den varan,
innan vi gick över till finklassigt rött vin.

Och så bjöd de på det bästa ostkalaset jag någonsin varit på!
Under, under, underbart gott!

Celeste och Clara höll låda hela kvällen. Mi godness, den energi de små krypen har. Jag blev anfådd bara jag tittade på dem!

Sist men inte minst en liten bild på lilla plutti.

:) Dagens Yeay: Har hittat en nya favoritchoklad. Ferrero Rocher låg länge på en förstaplacering, men har nu blivit nedskuffad av den österrikiske wunderbara chokladen Mozart! Jag fick en ask av min bror Per i julklapp, men har inte öpnat den förrän nu. Så gooooooood! TACK!
:( Dagens Näj: Så har man lyssnat på en massa bra musik hela veckan, inklusive de nya albumen från Everlast, Dido, Portishead och the Streets. Underbar musik för mina öron. Likt förbannat vaknar man upp på morgonen med en jävla idiotlåt på huvudet. Idag var det Toxic med Brittney Spears som nu hängt med he-la dagen! Varför?!?!

Stora fixarveckan

Jag har varit effektiv till tusen denna vecka och har tagit itu med alla dessa måsten som på senaste tiden staplat upp sig på hög.

Denna vecka har jag...
... varit på bibblan och beställt studielitteratur, från Leuvens Universitetsbibliotek, inför vårens nya kurs i media- och kommunikationsvetenskap.
... besiktat bilen hos testosteronstinna machomän som glatt visade upp sin djuriska desperation. Och jag passerade felfritt även denna gång!
... skickat in sista arbetet i höstens medkom-kurs. Alla uppgifter är än så länge godkända och nu väntar jag bara på att sista arbetet ska rättas. Sen är förhoppningsvis även denna kursen avklarad!! Nya kursen börjar dessvärre redan på måndag... Men men, nu är det bara ett år kvar!
... tvättat bilen för första gången på månader!
... fyllt i alla papper om den nya studieperioden, så nu kommer CSN-pengarna att börja droppa in inom den närmsta veckan eller två.
... återigen besökt kommunen i Gooik angående mitt j*#!"a Carte de sejour (identitetskort). Vi har nu gjort sammanlagt tre besök, betalat in ungefär 500 spänn och gett 4 foton och har som resultat erhållit 3 temporära bevis i väntan på att korthelvetet ska bli klart. Detta har pågått under ungefär ett års tid, men om två veckor ska mitt kort anlända säger de. Med den löjligt krångliga byråkratin i samarbete med landets låga arbetsmoral känns det fortfarande ovisst.
... varit hos veterinären med Sitas öron (ja, fast hela hunden fick följa med). Hon har tappat en del päls på örtopparna och jag har nojat mig över att det är skabb. Vetten gav oss kräm och homeopatisk medicin. Så nu ska voffsingen bli vacker igen!

Inte nog med detta - veckan har också haft med sig bra goda nyheter!

* Jag fick VG i båda universitetskurserna i franska! Samma sak gäller den ena delkursen i medkom. Den andra kursens resultat väntar jag som sagt fortfarande på.

* Efter en månads förkylning och extremt tråkigt väder har jag börjat motionera igen vilket är en ren happyboost för sinnet.

* Jag fick tillbaka pengarna för flygbiljetterna till Sverige. Sterling gick ju som sagt i konkurs, så jag skickade in en reklamation och vips inom två veckor hade min bank ersatt de förlorade pengarna! Egentligen var det mor och far som ställde upp och betalade den andra biljetten, men de var snälla nog att låta mig behålla de reklamerade pengarna. Och detta är en otroligt god gärning eftersom jag har det riktigt dåligt med pengar just nu. Fast det har väl alla i januarimånad?

Jobbet flyter också på och här är en annons
som vi ska sätta in i det svenska kyrkbladet.

En lugn fredagseftermiddag roade jag och Anna-Stina oss med min kamera.
So. let me present the Queen of Gourmet!

I lördagskväll spelade vi poker hemma hos Cekes och Annelies.

En fråga: Är detta normalt? Efter att ha parkerat sin bil uppe på en väggris utanför den lokala baren så tog pappa polis Fabs körkort. Men eftersom han jobbar som lastbilschafför för Jupiler (vilket passande nog är en belgiskt ölproducent) så fick han under tiden ett temporärt körkort. Som det går att utläsa av körkortet har han alltså bara körkort C.
A och B är nämligen överstrykta...
Skulle samma sak kunna hända i Sverige?

Annars har resten av veckan lagts på huset.
Visst har Sidney kaklat fint?!

Vi har anlitat ett företag som just nu gör klart väggar och tak på ovanvåning. Sidney hinner inte med och vi orkar inte vänta på att rumänerna ska komma tillbaks från sin julsemester. Dessutom har vi tröttnat rätt rejält på deras ADHDhumör. Även om det blir lite lite dyrare med detta företag så är det lätt värt det!

Största delen av min unika och underbara studiefria helg tillbringade jag i lera upp till knäna. Vi grävde diken och drog vattenledningar. Tack för att snön förvandlades till regn! Som från askan in i elden!

Och så här kul tyckte jag att det var! Fast om jag ska vara ärlig så hade jag faktiskt ganska kul. Jag jobbar mycket hellre ute i geggan än pluggar just nu. Och att slaffsa runt i gummistövlar är ganska underskattande!

Så här geggigt är det PRECIS utanför vår ytterdörr, så ni kan ju gissa hur det ser ut inomhus just nu. Fast jag har gett upp, det är ingen idé att städa längre. Det kan lika gärna vänta till nästa vecka, då dikena är igentäppta och allt har torkat till.

:) Dagens Yeay: Anthony & the Johnsons har äntligen släppt ett nytt album!

:( Dagens Näj: På grund av ett viktigt möte på onsdag så skulle jag behöva köpa nya, sofistikerade kläder. Detta är dessvärre en omöjlighet eftersom jag lider av en extremt allvarlig pengabrist... Ska jag slakta min spargris som egentligen ska gå till min födelsedag i maj, ska jag offra mina reklamerade pengar eller ska jag ta matpengarna? Snygg eller mätt - det är den stora frågan!

Välkommen till det vackra, kalla helvetet

Så bestämde sig Gud för att röra om lite i grytan. Medan Sverige fick nollgradigt kryddades Belgien med saftiga minusgrader som fick vattenledningarna att frysa och flickorna att nysa. Min förkylning sen i julas kan omöjligen ge med sig i detta klimat.

Men det äääär ju så vackert sa kunderna i affären gång på gång. Ja, visst fan är det vackert. Men det gör det väl inte mindre obehagligt att frysa fast rumpan på toalettsitsen för det. Och jag tror inte heller estetismen väger upp det faktum att folk med sina oblibatoriska sommardäck kanar av körbanan stup i kvarten eller att man man staplar sig fram som om man skitit ner sig eftersom det gör för ont att böja på lederna.

Daggen överraskades den med och sprack ut i fantastiska kristaller.
Jaja, det är vackert!

Det kalla vädret har hållt i sig sen vi kom hem dagen innan nyårsafton. Temperaturen har varit nere på -17 om natten och runt -10 dagtid.

"Vi har inte haft det så här kallt på 10 år" sa en brett leende leverantör i affären. Nej, men va bra att det hände detta året då! Sista vintern som vi måste bo i en oisolerad lada utan värme!

Det sägs att det ska bli varmare nu i dagarna,
om man nu kan kalla nollgradigt för varmt. Men lik förbannat så frös varmvattenledningen fast i natt igen.

De sista fyra bilder är tagna i vår egen trädgård. Sen frös mitt finger fast på avtryckaren likt en tunga på en lyktstolpe. Typ.

En vargavinter gör åtminstone Sita glad. Hon har skuttat runt som en liten kanin dagarna i ända. Hon är ett tacksamt snökrigsmål och hon bär försiktigt runt på bollarna och gömmer dem i trädgården. Kul, tyckte jag. Tills hon började samla på dem inomhus...

Och visst kan hon vara fin, den lilla bajskorven.

Hur mycket jag än tycker om henne, så är det ändå roligast när hon strular till det för sig. Hon hittade en träring som hon började bita på och på nåt vänster lyckades hon trä den över sitt eget huvud. Jag skrattade så jag grät när hon kämpade för att ta sig loss. Här har hon gett upp och ligger flåsandes i väntan på min hjälp. När jag väl nästlade henne ur sin leksak kastade jag den i vedhögen. Minuterna senare kommer hon inspringandes med den trädd runt huvudet igen!

:) Dagens Yeay: Jag älskar söndagar! Jag älskar att pyssla runt hemma i huset. Jag har städat, lagat en massa mat, lekt med hunden och surfat runt på nätet i timmar. Allt för att undvika plugget, men ändå. So nice!

:( Dagens Näj: Tack vare oplugget idag blir det en tung start på nästa vecka. Måste därför upp tidigt imornbitti så jag hinner plugga lite innan jobbet.

Och vi åt och drack. Och vi drack och åt...

Nyår firades med Oetingen Crew i en av Fifth Wheels lokaler. Maten som beställdes via Freddy var väl ingen höjdare. Soppa till förrätt, kall buffé med rostbiff, fisk och kyckling och avslutningsvis nån torr glassbakelse. Men vi hade kul ändå! Vi satt länge till bords och myste tillsammans. Det delades ut presenter och kramar till både höger och vänster.

Om inte maten var så speciell så var det drickbara desto bättre.
Vad vore livet utan Champagne?

Och några glas senare kände jag mig
otroligt het i min fina partyhatt.

Och trots att det var nyår och vätska i överflöd måste jag berömma mig för hur städad jag höll mig. Hela långa vägen. Här sitter jag och Bram på efterfesten klockan alldeles för sent och vi ser bannemej nästan spiknyktra ut!

Andra såg kanske inte lika spik ut. Hohoho!
Gott nytt år!

Sen var det att komma tillbaks till allvaret igen. Sidney har hyrt en maskin och håller just nu på med att göra diken för vattenrören.

Jag håller just nu på med sista uppgiften i Media-kom, där vi analyserar en utställning. Jag valde den kontroversiella utställningen Körperwelten (mer internationellt känd som Body Worlds). Denna utställning om plastination består av riktiga människokroppar konserverade genom en speciell teknik, som förenklat går ut på att man byter vätskorna i kroppen mot en plastlösning, varpå de arrangerats i konstfulla poser. Tekniken uppfanns av den tyske forskaren Dr. von Hagens i syfte att förbättra utbildningen för medicinska studenter och deras förståelse för den mänskliga kroppen. Det är med blandade känslor man tar del av dessa "konstverk". Riktiga kroppar fläks ut och sprätts upp i konstens namn. Fascination och äckel kan väl sumera besöket. Nästa vecka ska arbetet vara inlämnat, sen har jag några dagars (!!) paus innan nästa kurs startar. Yeay....

Övriga händelser och nyheter:

• Sidney har kaklat klart badrummet och installerat både toa, handfat och dusch. Nu fattas bara varmvatten - sen kan vi flytta in!!
• Vi hade en nyårsfika med päronen. Skumpa och världens bästa chokladtårta tillsammans med en fin donation till husbygget fulländade den dagen!
• Jag har köpt badrumsprylar på bland annat IKEA. Vårt badrum kommer bli så förbannat snyggt att jag tror jag skulle nöja mig med att bo där helt och hållet. Jämt.
• Slutligen - min olust till fest och alkohol håller i sig. Jag tror jag börjar bli gammal. För första gången i mitt liv tycker jag hemmakvällar väger tyngst i världen. Mys och pys och därmed basta!
• Vintervädret är helt åt helvete. Men mer om det i nästa inlägg.
  

:) Dagens Yeay: Flickvänner är ganska bra att ha ändå. Igår hade jag och Annelies filmkväll. Vi såg Sex & the city och skvallrade tills klockan 3 på natten. Och idag promenerade jag och Emilie med hundarna i nästan två timmar! Frisk luft, solsken och motion är terapi för själen.

:( Dagens Näj: Helgen går för fort!! Imorgon kommer den förbannade måndagen tillbaks...

En jul att minnas, en jul att sakna

Så blev det jul igen och jag åkte hem till familjen Taikon i kära Hällevik.

Jag spenderade så mycket tid som möjligt
med mina små troll Ellen och Emilia.

Deras livsfarliga katta Madicken fick också vara med ibland. Fast mest på avstånd då ja. Tack vare zoomen undvek jag både klös och fräs.

Jag fick äntligen se lilla Ellen (nr 5 i svart) spela fotboll. Hon var jätteduktig och gjorde till och med ett mål! Det vore en fet lögn att säga att dessa talanger kommer från moster - fast jag var lika stolt för det!

Tillsammans med fina Isabell och stora storasyster Ronja
gick vi på bio och såg den roliga filmen Madagaskar 2.

Jultomten kom vilket gjorde Sidney förvånansvärt glad! Och han som inte tycker om det kommersiella julfirandet som denna röda snubbe symboliserar! Jaja, alla kan väl ändra sig... efter lite julsnaps.

Ellen bjöd på vacker tvärflöjtkonsert och

hela tjocka familjen myste till

"Spanien är ett land, där man dansar tannngooo."

Familjen växer sig sakta men säkert större. Det är inte alltför lätt att trycka in dem alla på en bild.

Och här är en snyggbild som vi tänkte skicka ut som nästa års julkort.

Denna lite mer sansade bild demonstrerar våra fyra generationer:
Syrran, fammo, pappa och Ellen Karamellen.

Vi lekte mycket under jul, både stora och små. Den mest populära sysselsättningen var Wii. Som vi spelade! Och Linda tar hem priset för skönaste stil i bowling. I familjeturneringen kom bror Per först, mor sen och jag trea. Hur det gick för resten skiter jag i, huvudsaken är att jag kom på pallen!

Årets mest otippade händelse var när jag och päronen besökte kyrkan på julafton. Den otroligt vackra julkonserten berörde mig riktigt ordenligt. Aldrig hade väl jag kunnat tro att jag skulle sitta där och lipa till Carolas "Himlen i min famn" på första rad i en listerkyrka. Livet är full av överraskningar!

Sammanfattningsvis kan jag säga att denna jul har varit en av de roligaste på rikigt länge. Jag frossade maximalt i mat och minimalt i alkohol. Jag fick sova ut, samtidigt som jag hann med så otroligt mycket med både barnen och de stora. Många fina stunder med både mor och far och syskon. Vi hade alla så otroligt roligt! Att fammo var med oss gjorde det extra kul! Det är krut i den gamla gumman. Det blev dessvärre ingen tid över för mina vänner som såklart är utspridda över hela riket. Tråkigt, men familjen måste ju gå först. Dock kom min Julia och hennes Henrik och hälsade på! Och att slutligen få avsluta julresan med en natt på hotell i Malmö med Sidney var pricken över i:et. Istället för att festa sönder stan isolerade vi oss på rummet, gjorde ansiktsmasker och åt hamburgare i sängen framför halvdåliga filmer på tv:n. Hur jäkla skönt som helst!
En jul att minnas, en jul att sakna.

:) Dagens Yeay: Mitt nya liv började idag. Japp! Tänker inte berätta vad det innebär än... Måste först övertyga mig själv att jag kan hålla mina löften... längre än en vecka i alla fall.

:( Dagens Näj: Nu så här efter jul har all talförmåga försvunnit. Under julen umgås det och pratas det tillräckligt för ett år framöver. Det kändes inte lika motiverande att idag behöva tala och vara trevlig mot alla kunder på jobbet. Och än mindre att sedan komma hem till ett hus med "främmat" som prompt ska tvinga på en vin för att fira in det nya året. Jag som hade sett fram emot en lugn tyst jävla fredagskväll! Jag älskar alla våra vänner, men en dag som denna behöver jag vara självD!